There’s no such thing as an age on a dream

För tre år sedan fick jag insikten om vad jag egentligen skulle göra med mitt liv. Efter att ha provat på de flesta omöjliga karriärer såsom stylist, egen företagare, modefotograf och författare så kom det plötsligt – den där känslan i magen. Efter att ha gjort en liten övning från en bok om att skapa ett mål som verkligen berör en, så sa det bara pang i kroppen. Känslan tog tag i mig som ingenting annat hade gjort fram tills dess. Ja, det handlade om ännu ett omöjligt yrke men det målet grabbade tag i hela mitt hjärta och hela min själ:
Jag ska bli Sveriges bästa singer/songwriter.

Jag läste alltså en bok, som jag tycker varenda människa ska läsa: ”Bli bäst med mental träning” av Erik Bertrand Larssen. Det var den boken som blev min vändpunkt. Jag insåg att allt jag gjort hittills har jag inte blivit mer än halvbra på (enligt mig själv) för att det har inte varit något som tänder min gnista till att vilja gå upp på morgonen och göra det varje dag. Men det här målet, det var så annorlunda. Jag behöver bara tänka på det så känns det direkt som att det är världens fest i min mage.

När den här insikten kom till mig jobbade jag heltid inom e-handeln, så jag fick börja med att köra musiken parallellt med jobbet. Jag köpte ett piano fast jag aldrig spelat något instrument förut. Jag visste bara att om jag skulle bli singer/songwriter så behöver jag ett instrument och efter att ha velat fram och tillbaka mellan gitarr och piano (när jag såg mitt mål framför mig första gången hade jag en gitarr i knät) blev det tillslut pianot som vann den kampen. Jag anmälde mig till piano- och sångkurser på kvällstid, tog även privata lektioner och försökte lära mig så gott det gick hemma. Jag har ingen musikalisk bakgrund alls förutom skolkören under högstadiet och gymnasiet. Min mormor har spelat dragspel länge, min mamma har även hon försökt sig på det några gånger och en storasyster av sju var väldigt duktig på fiol. En annan spelade flöjt under de yngre åren vill jag minnas och jag lekte runt med ett munspel. Men där slutar familjens musikbakgrund vad jag vet. Så vad den här insikten kom ifrån vet jag egentligen inte. Jag har skrivit väldigt mycket dikter och texter under hela min uppväxt och visserligen – jag, min tvillingsyster och min bästa vän var på väg och starta ett tjejband som 12-13:åringar – så helt ute och cyklade var ju inte tanken!

Nej men, jag utgick från mina texter och min längtan att vilja beröra och påverka människor. Jag tänkte på hur mycket musik har hjälpt mig genom åren genom alla berg- och dalbanor och då kom jag på det. Det är så jag ska komma ut med mina texter. Som sånger. Och visst, jag hade kunnat nöja mig där med att skriva texterna och låta någon annan sjunga dem. Men jag kände direkt att det skulle kännas så fel. Mina texter är väldigt personliga, de handlar om min värld. Om det är någon som ska framföra dem som sånger så finns det ingen annan som kommer kunna göra det förutom jag. Ja, missförstå mig rätt. Sångmässigt kommer förmodligen minst halva Sverige förmedla dem bättre än jag – men inte rent känslomässigt. För mig känns det som allra mest äkta och naturligt att det även skulle vara jag som framförde låtarna.

Även om jag var 27 när jag fick den här insikten om att jag ska bli Sveriges bästa singer/songwriter och kunde varken sjunga, spela piano eller hade någon aning om hur man skriver en låt så visste jag bara att jag var tvungen att göra det. Men det är inte lätt i uppförsbacke, det kan jag tala om. Jag har åldern och kunskapen emot mig, fortfarande. Men det spelar ingen roll. Jag tänker fortsätta jobba för att mitt mål ska uppfyllas och jag drivs lika starkt nu som för tre år sedan när insikten kom, även om jag flera gånger har velat ge upp. Men jag har många olika människor omkring mig att tacka för att de fått mig fortsatt kämpa, däribland en vän som gav mig några otroligt kloka ord som jag alltid kommer bära med mig.

”Det finns ingen ålder på drömmar”

Always do what you want to.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *