det som egentligen betyder något

I går slocknades liv här i Stockholm. Jag fick samtalet av min tvillingsyster när jag höll på och göra mig iordning inför avslutningsfesten med SAE på söder. Jag förstod inte riktigt vad hon sa först och svarade flummigt på hennes anvisning om att jag inte fick åka in till stan. Jag kom på att jag hade gett råd till Amanda att hoppa av vid centralen och gå till Kungsträdgården när hon skulle möta sina föräldrar så jag visste att hon var där och var tvungen att ringa henne. Efter flera försök fick jag äntligen tag på henne och jag fick tack och lov mer information från andra vänner att allt var bra med dem. Festen blev givetvis inställd.

Så många ”tänk om” dyker naturligt upp i hjärnan. Jag hade planerat att åka in till H&M på Drottninggatan på fredagen efter lunch och kolla efter en topp till kvällens fest med skolan, men bestämde mig så sent som på torsdagkvällen när jag gick och la mig att ta något från garderoben istället. Sådan sjuk tillfällighet – eftersom att jag aldrig annars väljer att åka in till Drottninggatan på grund av att det är så mycket folk där. Men anledningen till att jag bestämde mig för att inte åka in var att vi såg en dokumentär på Netflix på torsdagskvällen, Minimalism – A Documentary About the Important Things. Absolut sevärd. Bara namnet känns så gripande en dag som den här. Den handlar om vad som egentligen är det viktigaste i livet för oss – hur vårt samhälle konsumerar i överflöd och hela tiden strävar efter det nyaste materiella med störst status istället för att stanna upp och tänka: blir jag verkligen lyckligare av det här? Och det stämmer – mer eller mindre beroende på vart vi bor i världen och vem du är. Jag kan med lätthet säga att jag inte lever i överflöd men ändå fick dokumentären mig att tänka om, jag behövde givetvis ingen ny topp. Jag har en garderob full med kläder. Budskapet: om en sak inte har något absolut värde för dig, om en sak inte gör dig lyckligare som person – så behöver du den inte. Så jag förstod hur löjlig min tanke om en ny topp hade varit och styrde av planerna att åka in till stan.

Visst det hade varit kul med en ny topp, fast jag egentligen inte behövde den. Faktum är att jag egentligen inte ens har råd att köpa någonting nytt. Jag har aldrig varit mer fattig än vad jag är i dagsläget – men jag insåg också att jag har heller aldrig varit lyckligare.

För det som verkligen betyder något, det som gör mig lycklig, det har jag. Jag har min sambo, Chili, Peppar och Peanut som fan gör varje dag till en anledning att le. Jag har min familj och mina vänner – oavsett hur lång tid det går innan vi ses igen. Min kropp mår bättre än någonsin, min själ likaså. Jag mår fantastiskt bra. Jag får göra det jag älskar. Och det är inga materiella saker som gör att jag mår såhär bra. Det är kärlek som gör det. Kärlek och att få vara fri till att göra det jag vill göra. En dag som denna känns det här som än mer självklart.

Igår slocknades liv här i Stockholm. Idag firar jag livet. Det är min 31:a födelsedag. Jag är tacksam över att få vara här, tacksam över att ha alla mina vänner och min familj här. Jag ska försöka sluta tänka ”tänk om” om gårdagens händelse och istället fortsätta njuta av livet. För livet är värt att njutas av, varje sekund av det. Ta hand om er och fortsätt göra det som gör er lyckliga med personer som gör er lyckliga, rensa bort allt annat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *