upp igen.

Det var en tung fredag vi fick uppleva, att jag på morgonen blivit mött av ett nej till Kulturamas singer/songwriter utbildning kändes på eftermiddagen så ynkligt och oviktigt. Man ska givetvis inte förminska sina känslor som man kände där och då men jag fick snabbt en påminnelse om vad som är viktigt i livet. Och det viktiga är inte att komma in på en utbildning, det viktiga är att jag fortsätter göra det jag älskar. Det viktiga är att jag fortsätter resa mig efter ett fall.

Det viktiga är att aldrig låta någon annan bestämma vad jag ska göra och inte göra. 

Ingen skola, ingen random människa, ingenting kan få mig att sluta försöka nå mina mål bara för att jag inte skulle nå upp till en viss nivå idag. Jag har aldrig påstått att jag är en professionell sångerska men jag har ambitioner att nå dit och kunna känna mig trygg i min röst. Men för att nå dit måste jag börja någonstans. Alla börjar vi från samma ruta, ingen föds och kan sjunga som Zara Larsson. Det krävs så mycket tid, engagemang och hårt jobb. För vissa mer eller mindre, för mig förmodligen mer. Men jag är medveten om det och tänker inte sluta bara för att jag har en längre väg att gå.

I början på maj har jag två prov till RML. Jag har sökt både till deras sångutbildning och låtskrivare. Det är en skola som har rykte om sig att vara svårare att komma in på än Kulturama, men jag har ingenting att förlora på att söka. Jag har absolut ingenting att förlora på att förbereda mig så mycket som jag bara kan inför de här proven för förberedelserna inför proven kommer göra att jag höjer mig ytterligare ett steg från vart jag är idag och det är det som är det viktigaste. Oavsett vad som händer så är det bara fortsatt framåt som gäller.

The only way is up.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *