brevet till dig.


Det är två år sedan idag som du somnade in, kära farmor. Du var en av de första personerna som fick veta om mina framtidsplaner inom musiken. Jag bär ditt namn som förnamn idag och din ring finns ständigt på mitt finger. Vi firade min födelsedag med din servis i lördags och kaffet blandas alltid i din kaffekanna. Du finns fortfarande omkring oss – varje dag. Du var min hjälte, även fast jag vet att jag var dålig på att visa det. Jag skrev den här dikten till dig dagen då du skulle fyllt 100:år, för snart två år sedan. Istället somnade du in bara fyra dagar före, på dagen idag. Jag läste upp brevet till dig för de som var med oss den dagen men ingen annan har läst eller hört den sedan dess, om de inte har sett den bredvid din bild på hyllan här hemma som jag ärvde från dig. Jag tänkte att det nog var dags nu, det är okej att hela världen får veta att jag saknar dig varje dag.

Visst är det konstigt att tiden fortsätter att gå
även fast du inte längre är här
Visst är det konstigt att det är så svårt att förstå
även fast det är precis så livet är
Istället för sorg bör vi fyllas av glädjen du gav oss i alla dessa år
36 496 dagar av kärlek, det är det inte många som får
Många minnen samlar vi i våra hjärtan, i tryggt och säkert förvar
Där kommer ditt leende och retsamma humor alltid att finnas kvar
Du är vår hjälte och lämnar nu ett tomrum som är svår att förklara med ord
Trots saknaden är jag väldigt tacksam för tiden tillsammans på denna jord
Och vi ses igen, frågan är inte om utan när
Men tills dess, hälsa farfar. Jag vet att du har det bra var ni är är.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *